Deep Space 2

Deep Space 2
Koncept av Deep Space 2
Koncept av Deep Space 2
Statusmisslyckad
ProgramNew Millennium Program
OrganisationNASA
Större entreprenörLockheed Martin
ModerfarkostMars Polar Lander
NSSDC-IDDEEPSP2[1]
Uppdragets varaktighet334 dagar
Sista kontakt3 december 1999
WebbplatsDeep Space 2
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral SLC-17
Uppskjutning3 januari 1999, 20:21:10 UTC[1]
UppskjutningsfarkostDelta II
Krasch
Kraschade3 december 1999, ~20:15 UTC
Egenskaper
Massa2,4 kg
Effekt300 mW

Deep Space 2, som sköts upp mot Mars i januari 1999, var en rymdsond i NASAs New Millennium Program som bestod av två mycket avancerade miniatyrrobotar. Om detta lyckades så skulle det bli den första rymdsond att någonsin penetrera en annan planets yta. Deep Space 2-sonderna skulle också bli de första landarna som inte använde fallskärm eller raket för att sakta ner sin hastighet.

Varje sond vägde endast 2,4 kilogram och var innesluten i ett aeroshell. De åkte till Mars ombord på en annan rymdsond, Mars Polar Lander. Vid ankomsten just ovanför sydpolregionen den 3 december 1999, skulle de två släppas, och kraschlanda mot ytan vid en hastighet av över 644 km/h. Vid nedslaget, skulle varje aeroshell splittras och den grapefrukt-stora sonden skulle penetrera så långt som 0,6 meter ner i ytan. Den övre delen av sonden skulle sända radiodata från den lilla sonden till Mars Global Surveyor som i sin tur sände den hem till jorden. De två sektionerna av sonden skulle vara sammankopplade med en datakabel.

De två rymdsonderna nådde Mars utan några problem och incidenter, men man lyckades aldrig upprätta kontakt efter landningen. Det är inte känt vad som orsakade misslyckandet. Haverirapporten visar att det kan ha varit flera saker.

  • Sondens radioutrustning hade låg chans att överleva nedslaget.
  • Sonden träffade en yta som var för hård, av sten, för att överleva kraschen.
  • Sondens batterier hade blivit laddade nästan ett år innan uppskjutningen och man undersökte aldrig om de fortfarande fungerade.

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ [a b] ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=DEEPSP2. Läst 1 april 2020. 
v  r
Mars
Areografi
Allmänt
Albedoformationer Atmosfär Kanaler Klimat Vatten Liv North Polar Basin Kaosterräng
Regioner
Cydonia Planum Boreum Planum Australe Cerberus-hemisfären Vastitas Borealis Iani Chaos Kvadranter Tharsis Ultimi Scopuli Eridaniasjön Olympia Undae Elysium Planitia Arabia Terra
Alba Mons Albor Tholus Arsia Mons Ascraeus Mons Biblis Tholus Elysium Mons Hecates Tholus Olympus Mons Pavonis Mons Syrtis Major Planum Tharsis Tharsis Montes
Catenae North Polar Basin Hellas Planitia Argyre Planitia Schiaparelli Gusev Eberswalde Bonneville Eagle Endeavour Endurance Erebus Victoria Gale Galle Ibragimov Santa Maria Jezero
Areologi
Karbonater Sfäruliter Gejsrar Swiss cheese
Mars som sett genom Rymdteleskopet Hubble.
Månar
Phobos Deimos Upptäckt
Utforskning
Historiska
och nutida
Fobosprogrammet Marsprogrammet Marinerprogrammet Vikingprogrammet (Viking 1 Viking 2) Mars Observer Mars Pathfinder Mars Climate Orbiter Mars Polar Lander Deep Space 2 Mars Scout Program (Phoenix MAVEN) Mars Odyssey Mars Express (Beagle 2) Mars Exploration Rover Mission (Spirit Opportunity) Mars Global Surveyor Mars Reconnaissance Orbiter Curiosity Fobos-Grunt Yinghuo 1 Mangalyaan ExoMars Trace Gas Orbiter (Schiaparelli) Insight Al Amal Marslandning Artificiella objekt på Mars Tianwen 1 (Zhurong) Mars 2020 (Perseverance Ingenuity)
Framtida
Observation
Utforskningen av Mars historia Martianska kanaler
Astronomi
Förmörkelser
Solförmörkelser på Mars
Transit
Deimos Phobos Jorden Merkurius Venus
Marsmeteoriter
Marsmeteorit ALH84001 Chassigny Kaidun Shergotty Nakhla
Andra ämnen
Marskorsande asteroider Mars trojaner Dariankalendern Tid på Mars Mars Society Flashline Mars Arctic Research Station Haughton–Mars Project Mars to Stay Mars flagga Mars i fiktion Marshavshypotesen Caves of Mars Project
Solsystemet