Adamantan
- Ej att förväxla med Adamant.
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Adamantan | |
  | |
| Systematiskt namn | Tricyklo[3,3,1,13,7]dekan |
|---|---|
| Kemisk formel | C10H16 |
| Molmassa | 136,234 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 281-23-2 |
| SMILES | C1C3CC2CC(CC1C2)C3 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,07 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 269 °C (sublimeras) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Brandfarlig Irriterande |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Adamantan är en polycyklisk cykloalkan och den enklaste diamantoiden med formeln C10H16.
Historia
Adamantan upptäcktes i petroleum 1933 och syntetiserades första gången 1941 av den schweizisk-kroatiske kemisten Vladimir Prelog.
Framställning
Adamantan framställs vanligen genom hydrogenering av dicyklopentadien
Användning
Adamantan i sig har få användningsområden, den används som referensmaterial vid kärnmagnetisk resonans och samt i vissa typer av lasrar. Den används dock för att framställa amantadin, memantin och rimantadin som används i olika typer av läkemedel.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Adamantane, tidigare version.
